Skip to content

Historieundervisning

04 februari 2010

Om man frågar folk vilket som var det senaste stora kriget i Europa svarar de ofta andra världskriget. Det är förvisso ett enormt stort krig, så svaret kan stämma, beroende på vad man sätter för gräns för att ett krig ska vara ”stort”. Icke desto mindre vet jag att många är helt okunniga om krigen i Jugoslavien – och de som känner till dem klumpar ändå gärna ihop dem till ”Jugoslavienkriget”.

Samtidigt som det hålls minnesstunder och manifestationer för offer vid förintelsen, känner folk inte till de etniska utrensningar som skedde i Bosnien-Herçegovina, eller det sätt kroater och serber behandlade varandra, för inte mycket mer än tio år sedan. Jag menar förstås inte att minnesstunder för förintelsens offer är överflödiga eller har spelat ut sin roll, men det känns konstigt att jobba för att minnas vad som hände för nästan sjuttio år sedan, när vi inte ens minns vad som hände i slutet av förra seklet.

Alla kan inte veta allt. Alla kan inte lära sig allt. Det är en fråga om prioriteringar. Men hur många har inte tragglat sig igenom och tvingats läsa om andra världskriget mer än en gång i skolan? Mer än två? Själv har jag varit förskonad från detta, och faktiskt bara läst om andra världskriget en gång. Däremot har jag läst om den industriella revolutionen fem gånger i skolan, varav fyra på gymnasiet. Det är en fråga om prioriteringar. Ytterst sett handlar det om lärares val av ämnen, och till viss del politiska beslut.

Så vilken vikt ska vi tillskriva olika skeenden? Är andra världskriget särdeles viktigt, eller finns andra krig som är jämförbara? Nazismens förintelse och brott mot mänskligheten får alla lära sig om – men i vilken skola nämns ens ordet ”Gulag”? Franska revolutionen, för över 300 år sedan är ett klassiskt historieundervisningsobjekt. Amerikanska revolutionen för ännu längre sedan likaså. Men kroatiska självständighetskriget, för knappt tjugo år sedan?

Historieundervisning handlar ytterst om att ge elever en förmåga att sätta skeenden och händelser, handlingar och val, i sitt sammanhang. Varför gjordes si, och inte så? Vilka faktorer påverkade detta? Hur har det påverkat dagens samhälle? Dagens undervisning brister ofta på denna punkt. Om man ska få sammanhang på historien, och förstå att allt inte har hänt i Västeuropa – läs om Kinas historia, Koreakriget, Jugoslavienkonflikterna och så vidare och så vidare. Det är ofta viktigare för vår historia än vi tror.

No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: