Skip to content

Ich will Feuer!

20 februari 2010

Ikväll blir det Rammsteinkonsert på Globen! Rammstein är ett band jag har lyssnat på i många år – strax över fem, för att vara exakt. Jag har alltid uppskattat deras brutalitet och råhet, mcn också deras förmåga att vara finstämda, känslosamma och översvallande. På ett tyskt sätt.

Ett band som bildades av industri- och gruvarbetare från Östtyskland när sagda land föll samman, låter inte det lite mach0? Det är det. Inte särskilt överraskande är att de spelar hård, tung, industriell metal. Deras första skiva, Herzeleid släpptes 1995: sex år efter Berlinmurens fall. Det är det fortfarande mest testosterinstinna, adrenalinflödande, muskelpaket till album de skapat. Förutom Seemann är alla låtar bra, och i synnerhet kan nämnas Asche zu Asche, Du riechst so gut, samt förstås deras låt Rammstein. Efter det kom deras nästan genomindustriella skapelse Sehnsucht (1997), med eviga favoriter som titelspåret, Engel, Du hast och så vidare. Men hur följer man upp två svinbra industrimetalskivor? Rammstein löste problemet på bästa möjliga sätt: man gör världens bästa skiva!

Jag skulle kanske inte så så långt som att säga att Mutter (2001) är världens bästa skiva, men i sin genre är den otroligt svårslagbar. Den består endast av magnifika spår, med höjdpunkter som Mein Herz brennt, Links 2-3-4, Sonne, Ich will, Spieluhr, ja, jag skulle kunna räkna upp vartenda spår på hela skivan. Fantastisk! Har du inte hört den: gör det! Hur som helst, för att jämföra den med sina föregångare: den är mycket snällare, poppigare och mer melodisk än de tidigare. Här har stråkar från Die Berliner Philharmoniker använts i flera låtar, vilket förhöjer upplevelsen något enormt.

De två följande skivorna, Reise, reise (2004) och Rosenrot (2005) hänger ihop på flera sätt. Det senare av dem, Rosenrot, är till stor del uppbyggt av låtar som blev över från Reise, reise, och skulle ursprungligen hetat Reise, reise 2. Musikaliskt är de mycket liknande, och vilken låt som helst skulle egentligen passat in på vilken skiva som helst av dem. Givna låtar att ta upp här är titelspåret, Mein Teil och den halvt oseriösa poplåten Amerika från Reise, reise, och från Rosenrot är Benzin, Mann gegen Mann och min favorit Zerstören givna att nämna.

Efter dessa två album tog det fyra år innan nästa – Liebe ist für alle da – som släpptes 2009. Musikaliskt markerar den ingen stor förändring, utan snarare en bredd på ett annat sätt en tidigare. Olika bandmedlemmar ville olika saker med Rammstein. Vissa ville fortsätta åt testosteronmachohållet, medan vissa hellre byggde vidare på ett mer melodiskt, dynamiskt Rammstein. Och då bandet är av det slaget som inte har en given ledare, tvingades de kompromissa. Resultatet blev mycket trevligt, men det är inte deras starkaste album. Dock är låtar som Rammlied, Weidmanns Heil och Haifisch fantastiskt bra, och efter några lyssningar inser man att Pussy är mer än bara ploj – det är faktiskt en bra låt, à la 80-talssynth. På tyska.

Denna tyska sextett ska jag alltså se ikväll. Jag ser enormt mycket fram emot det, och har gjort det sedan det tillkännagjordes att de skulle släppa en ny skiva. Att se dem live ska bli en enorm upplevelse. Som man man se på Völkerball-DVD:n bland annat, är det ett otroligt liveband, med eld, eld, mer eld, samt en även i övrigt häftig konsertupplevelse.

Ich will Feuer!


6 kommentarer leave one →
  1. 20 februari 2010 14:08

    Jag ska också dit, om vi inte åker i diket på vägen vill säga! Det är ju vargavinter goes overkill just nu. :P

  2. 20 februari 2010 14:48

    Det vet jag att du ska. Kommer så väl ihåg hur du beklagade dig över de för låga biljettpriserna när de släpptes! Jag håller tummarna för att du kommer fram utan dikesåkning eller andra missöden!

  3. larvad permalink
    26 februari 2010 13:59

    Hallo, Caspian! Wie geht’s?

    Jag föll pladask när jag
    1, upptäckte att deras ordval och ämnesval syftar till ca 107,4% på den litterära och kulturella epoken romantiken,
    2, upptäckte att låten ”Dalai Lama” var en modern variant på ”Erlkönig” (Goethe/Schumann)från romantiken.

    3, Att Dalai Lama Hänvisar till (Tibetansk) buddhism -vilket var den stora modereligionen under romantiken.

    4, Sen kom nästa glädje-chock med Torsten Rasch klassiska musik på Rammstein-texter.

    Rammstein är inte bara bra de är kultiverade och intelligenta också. Jag gillar dem.

    Es ist eine fette und kühlen Group…

    /Lars

  4. 26 februari 2010 14:18

    Nja, nog för att de är inspirerade av romantiken, men 107,4 % är att ta i. Ta till exempel låtar som Mein Teil, baserade på Armin Meiwers, eller Wiener Blut som handlar om Josef Fritzl. De har också en enorm mängd låtar som handlar om olika former av ickekonventionellt sex. Men visst är det en intelligent musikgrupp!

  5. larvad permalink
    26 februari 2010 23:19

    ickekonventionell sex behöver väl inte vara oromantiskt…… ;-)

    …och precis tvärtom tänker jag när det gäller Meiwes och Fritzl: Fantomen på stora operan, Dracula och Frankenstein är ju också litterära gestalter i och med romantiken. men spelar roll dom är i alla fall bra!

  6. 27 februari 2010 09:04

    Haha, nu menar jag förstås att de inte är romantiska som att de inte tillhör genren romantiken, textmässigt. Du verkar dock ha bättre koll än jag, varför jag ger dig en poäng. Oavsett vilket har jag alltid gillat deras texter!

    Vissa tycker jag stämmer mycket bra in i den bild jag har av romantiken, som Mein Herz brennt, Spieluhr och Stein um Stein.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: