Skip to content

Kristendomens betydelse

05 mars 2010

Allas vår Tuve Skånberg, skriver att kristendomens betydelse är ett faktum, och att skolan därför ska ge kristendomen en särställning i undervisningen. Sedan kritiserar han Christer Sturmark med flera, som skrivit att det är en myt att kristendomen byggt Sverige. Sturmark skriver helt enkelt att även om kristendomen bidragit med mycket till vårt samhälle, och helt klart präglat Sverige, så har den inte bidragit till de stora politiska och vetenskapliga framsteg som gjorts.

Utvecklingen av det moderna samhällets syn på medicinsk etik, jämställdhet, homosexualitet, äktenskap, vetenskap med mera har vi inte religionen att tacka för, utan den sekulära humanistiska etiken.

Det här tycker alltså Tuve Skånberg är befängt. Han skriver att det är historierevisionism, och efterhandkonstruktioner gjorda för att ta makten över historien i kampen mot den stackars kristendomen. Slående är dock att han ger ett enda konkret exempel på hur kristendomen påverkat vetenskapen positivt – utom detta:

Ett grundläggande begrepp i kristendomen är synden, vilket innebär en insikt om att människan är fallen och felbar, vilket är grunden till all självkritik. Man kan inte underskatta den betydelse detta har haft för vetenskapens framväxt i västerlandet, vilket ju hänger samman med att man får ifrågasätta, vilket underlättat omprövning och att ta in ny kunskap.

Är karln galen? Tror han på fullaste allvar att vetenskapens framväxt byggt på den kristna uppfattningen att man får ifrågasätta? Herregud! Om det är någonting kristendomen i tvåtusen år har motverkat är det ifrågasättande. Visst har synden funnits där, men den har varit ett redskap för att kyrkan ska kunna säga till syndarna hur de egentligen ska göra – ett rent maktredskap. Värt att notera är att synden ofta består i just det att man frågasätter auktoriteter, ifrågasätter kristendomen.

Likaså kan man inte underskatta vad kristendomens syn på människan som skapad till Guds avbild, kärleksbudskapet och barmhärtighetstanken betytt för synen på demokrati och alla människors lika värde.

Även här reagerar jag med ett starkt ”är han komplett tappad bakom en vagn eller två?” Demokratin kom som en motreaktion mot kyrkans och kungahusets makt. Hur mycket bidrog den konservativa kristendomen där? Demokratin har inte fötts ur tanken att alla är skapade av Gud – utan att alla människor är lika värda. Och framför allt, Tuve Skånberg, kärlek och barmhärtighet är inte kristna uppfinningar!

Självklart har kristendomen haft stor betydelse för Sveriges historia. Precis som Christer Sturmarks artikel konstaterar. Här skriver dock Christer Sturmark att därför bör kristendomens påverkan på Sverige belysas i historieundervisnin. Tuve Skånberg, å andra sidan, menar att detta är en fullgod anledning att ge kristendomen en särställning i religionsundervisningen.

Här vill jag hänvisa till Niklas Dougherty, som på ett mycket pedagogiskt sätt förklarar det orimliga i tankesättet:

Hur befängt Jan Björklunds resonemang är kan enkelt åskådliggöras om vi byter ut ”kristendom” mot ”socialdemokrati”. Ty jag utgår från att Björklund håller med om att socialdemokratin i den moderna tiden har haft en ”särställning” i att forma samhället, och att vi således i läroplanen särskilt bör markera detta:

”Svensk kultur och samhällsutveckling har under lång tid påverkats och påverkas av socialdemokratin och dess värderingar. Det svenska samhället är starkt influerat av socialdemokratin i värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem, kultur och traditioner. En viktig grund för denna förståelse är kunskaper om fackföreningsrörelsen och arbetarrörelsen.”

För nog har socialdemokratin påverkat Svensk historia i hög utsträckning, liksom kristendomen har gjort det. Även här bör det förstås behandlas så att det tas upp i historieundervisningen. Det är helt rimligt att såväl kristendom som demokrati tas upp när man behandlar Sveriges historia, och så även socialismen – ty detta är ämnen som påverkat Sverige i mycket hög grad. I religionskunskapen ska dock inte kristendomen ges en särställning, på samma sätt som socialdemokratin inte ska ges en särställning i läran om politiska ideologier i samhällskunskapen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: