Skip to content

Rätten till anonymitet

23 april 2010

Mikael Sjödin, från bloggen Omnirasa, har i kommentarerna till mitt tidigare inlägg, Skydda unga från internet, framfört åsikten att människor, framför allt unga, bör skyddas på internet genom att anonymiteten tas bort. Att man borde ha inloggning med fingeravtryck och att man ska kunna spåra allt internetanvändande till den fysiska personen. För att citera honom själv: ”Att gömma sig bakom proxyservrar och dylikt, bör i sammanhanget förstås också betraktas som kriminellt.”

Detta är helt orimligt. Till att börja med har vi i våra lagar ett mycket starkt skydd för anonymitet. Tryckfrihetsförordningens tredje kapitel handlar uteslutande om rätten till anonymitet. Yttrandefrihetsgrundlagens andra kapitel likaså. Det står skrivet i dem båda att det inte bara är en rätt att hålla sig anonym, det är också i många fall förbjudet att efterforska och försöka ta reda på vem som står för ett visst uttalande, informationsspridning, eller liknande. Men detta ska alltså inte gälla på internet.

Det finns ytterligare en aspekt på det. För att anonymitet ska kunna omöjliggöras på internet krävs att all kommunikation övervakas. Att allting som alla gör alltid ska kontrolleras. Detta innebär alltså att ingen helt förtrolig kommunikation kan existera, då allting kan läsas av någon annan. Det omöjliggör källskydd, det omöjliggör tystnadsplikt, och det bryter mot tolfte artikeln i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter.

Att ta bort rätten att vara anonym skulle verka kraftigt hämmande för all seriös debatt. Man kan gapa hur mycket man vill om att man borde våga stå för sina åsikter, och att man minsann inte ska ha någonting att dölja, men helt ärligt – vem har gett en bättre och mer nyanserad bild av prostitutionsdebatten än Isabella Lund? Vilka opinionsbildare skriver lika bra som Alex Limonovic om varför pedofiler inte är så farliga ändå? Att ta bort möjligheten till anonymitet skulle innebära att utsatta grupper i samhället, som horor och pedofiler, inte alls skulle kunna göra sina röster hörda. Är det en utveckling vi vill se?

Dessutom, förutom alla negativa aspekter av en omöjliggjord anonymitet, måste man ställa frågan: Vad skulle vi tjäna på det? Om anonymiseringsförbud inte också skulle förbjuda mailadresser av typen fjortizkille_96@hotmail.com, vilket den orimligtvis skulle kunna göra, är ingenting vunnet. Folk kommer alltid hitta sätt att mobba och trakassera varandra, och att förbjuda vissa medel är inte en lösning. Att tänka så är lika kortsiktigt som att tänka sig att man kan eliminera mobbning av folk med glasögon, helt enkelt genom att låta dem börja använda linser. Det kommer inte fungera – mobbningen kommer bestå.

Skillnaden skulle vara att staten kan ta reda på vem som gjort vad. Inte bara ur militärt säkerhetssyfte, som vår älskade FRA-lag säger idag, utan för att det skulle kunna hjälpa mot mobbning krävs att lokala poliskontor har tillgång till samma information som försvaret. Det finns många invändningar mot detta. Dels är det enorma mängder enormt känsliga uppgifter. Om varenda polis har tillgång till denna enorma mängd enormt känsliga uppgifter, kommer de läcka. Så enkelt är det. Informationsdatabaser läcker, och i synnerhet läcker de om det är många som har tillgång till dem. Dessutom skulle FRA:s roll bli både civil och militärsom den förvisso redan är – vilket är djupt olyckligt. Att militärt försvar och civilt brottsbekämpande hålls åtskilda är viktigt för rättssamhället.

Omöjliggjord anonymitet skulle ha få, om ens några, positiva effekter. Däremot skulle det få grova konsekvenser för den fria debatten, för rättssäkerheten, för källskyddet, och dessutom vara både grundlagsvidrigt och bryta mot mänskliga rättigheter. Ändå är det många som tycker att anonymitet är farligt. Människor som ser anonymitet som ett hot mot samhället, och inte inser att det faktiska hotet är att man monterar ned rättssäkerhet för att komma åt anonymiteten.

Såväl Alliansen som det rödgröna blocket är lika farliga i den här frågan. De anser båda att inbillad säkerhet är viktigare än mänskliga rättigheter, grundlagen och rättssäkerhet. Det är en av alla anledningar till att Piratpartiet behövs i riksdagen.

18 kommentarer leave one →
  1. Mikael Sjödin permalink
    23 april 2010 23:20

    Cool down man! Så farlig är jag inte, att du måste tagga mig! Jag är en ganska snäll person.
    Men nu kanske jag måste gå under jorden via proxy och byta bostad om jag inte vill ha oönskad påhälsning av fundamentalistpirater (för det finns väl såna också?!). Det är bra att du lärt mig en läxa.
    Återkommer i morgon, nu ska här nanas.

  2. Mikael Sjödin permalink
    24 april 2010 08:30

    Jag tycker inte alls att anonymitetsrätten ska ”tas bort”. Jag tycker heller inte att man ska ha fingeravtrycksinloggning. Det vore ungefär lika korkat som nakenskanning på flygplatser. Det lät jag även framgå i mina kommentarer i ditt inlägg ”Skydda unga från Internet”.
    Precis som du (antar jag), vill jag kunna välja när jag vill vara anonym och inte. Vi lever i en ruskig värld där det tyvärr ofta är omöjligt att bara vara den man är. Faror lurar bakom varje hörn. Det gäller att vara på sin vakt. Att låtsas vara någon annan än den man är har blivit vår tids väg till personlig framgång. Trots att världen ”öppnats” och alla i princip har tillgång till allt och alla, finns det också så många fler och effektivare sätt att gömma sig idag än förr. Vi vill ha denna öppenhet, globalisering, direktaccess, tillgång till allt med minsta möjliga motstånd (enligt lustprincipen, vår infantila drift till omedelbar sinnestillfredsställelse, som numera blivit var mans rättmätiga regression). Men samtidigt vill vi exploatera denna öppenhet i syfte att bibehålla vår själviskhet, vår önskan om att kunna åka snålskjuts, lura och bedra, stjäla, kränka och vara elak mot andra. Vi anser till och med att vi ska få göra detta i ”öppenhetens namn”, utan att behöva se fram emot några negativa konsekvenser. Frihet utan ansvar.

    Jag försöker att se fenomenet från båda sidorna. Jag kan förstå dina argument och hålla med om dem. Samtidigt kan jag förstå andras argument och se värdet i dessa. Som oftast, brukar sanningen befinna sig någonstans mitt emellan.

    Jag har själv blivit uthängd och trakasserad på nätet, och förstår därför värdet av att kunna spåra en mobbare och tillse att den får konsekvenser. Jag kan därför inte enhälligt jubla åt tekniska gömställen i form av proxy-servrar. Jag tycker att man i någon grad måste kunna ställas till svars för vem man är och vad man gör, även i yttrandefrihetens och anonymitetens namn.

    Anonymitet, sekretess, tystnadsplikt – det finns många saker vi kan vara glada för i vårt samhälle. Rätt använda blir de precis de redskap för skydd och integritet som du beskriver. Men världen är inte svartvit, och ibland fungerar inte den bästa modell i praktiken.
    Jag kommer t.ex. ihåg när jag var 13 år och uppsökte en präst för att kunna berätta om min hemsituation med en mamma som dagligen misshandlade mig. Jag stod inte längre ut med att vara ensam med mina hemligheter, och jag visste att han hade tystnadsplikt; annars hade jag aldrig gått dit. Jag behövde helt enkelt någon som lyssnade och förhoppningsvis förstod.
    Med facit i hand kan jag idag skatta mig lycklig att prästen inte bara lyssnade och förstod, men att han även bröt sin tystnadsplikt genom att informera socialtjänsten om vad han hört från mig. Annars hade jag troligen inte suttit här och skrivit idag.

    ”Anonymitet” kan alltså vara på gott och ont. Det jag ifrågasätter i dina ståndpunkter är tanken om att allting ska vara fritt fram liksom. Jag får det intrycket av det du skriver. Anonymiteten ska finnas för anonymitetens skull. Jag tror inte att det är särskilt realistiskt.

  3. 24 april 2010 09:21

    Fundamentalistpirater har jag faktiskt aldrig hört talas om, och allt jag gjorde var att publicera ditt namn och din adress. Om någon skulle vilja trakassera dig skulle precis samma uppgifter och mycket mycket mer gå att hitta bara genom att klicka på dina kommentarer här på bloggen och komma till din blogg.

    Men för att citera dig lite grann:

    ”Regleringen måste ske på nivån av ökad identifierbarhet av användarna. Man skulle t.ex. kunna tänka sig någon form av primärinloggning med fingeravtryck varje gång man ska använda nätet. Tekniska begränsningar finns nog inte i sammanhanget.”

    ”Jag tycker heller inte att man ska ha fingeravtrycksinloggning. Det vore ungefär lika korkat som nakenskanning på flygplatser.”

    Hur går det ihop? Och framför allt – hur får du det till att det tydligt framgår vad du tycker?

    Du har helt rätt i att mobbning är hemskt. Det har jag aldrig sagt emot, och kommer aldrig att göra. Men mobbning är inte teknikbundet, och pappersbrev är mer anonyma än mail. Jag kan förstå att du tycker det verkar trevligt att kunna komma åt mobbare, vilket skulle kunna ske med minskad anonymitet. Men du måste komma ihåg, att om man kan se vilken mobbare som skrivit vad till vilken person, kommer man också kunna se vilken soldat som läcker vilken information till WikiLeaks, vem som skriver på vilka bloggar, et cetera.

    Detta skulle missbrukas. Ta exemplet Collateral Murder, som jag länkar till ovan. Personen som delgivit den informationen skulle förmodligen räknas som en krigsförbrytare och en fara för Förenta staternas säkerhet. Det är ett långt värre brott än mobbning – vill vi att han eller hon ska kunna gripas?

    Eller när poliser, journalister och vanliga människor börjar tro att pedofili är ett grovt brott. Vanliga människor som skriver om hur det är att vara pedofiler, kommer spåras, kommer avslöjas, och utsättas för ett enormt stigma. Med stor sannolikhet mordhot och liknande – utan att ens ha begått ett brott. Det är inte olagligt alls – vill vi att han ska kunna gripas?

    Vad jag skriver är inte ett försvar för illegal verksamhet, utan mer en förklaring att ibland är illegala aktiviteter de bästa man kan göra. Ibland ligger det i allmänhetens intresse att få se hur arméer beter sig. Med en möjlighet att spåra all information, alla människor, skulle detta inte kunna ske. Vi skulle se en självcensur utan dess like. Personer som skriver under pesudonym – och de är många – skulle försvinna, då en pseudonym ej längre skulle verka skyddande för identiteten.

    Jag har alltså inte en tanke om att allt ska vara fritt fram, och att anonymitet ska finnas för anonymitetens skull. Jag ser att den måste finnas, annars kommer samhällsdebatt, informationsspridning, opinionsbildning, göras mycket svårare. Jag vill inte se den utvecklingen. Jag vill inte ha ett svenskt Kina, där politiska åsikter filtreras bort, där olämpligt material filtreras, och där människor ser yttrandefrihet som frihet att prata om allt utom det som är olämpligt.

    Det låter kanske långt att jämföra med Kina, men vi rör oss i den riktningen. Snabbt. Anonymitet på internet håller på att undergrävas. Brevhemligheten är borta i och med FRA. Rättssäkerhet undergrävs med den korporativistiska Ipredlagen. Budbärare blir ansvariga för sitt innehåll med Acta. Et cetera, et cetera.

    Jag ställer dig frågan: Vilket samhälle vill du ha om fem år?

  4. 24 april 2010 10:36

    Du får gärna ta mina kommentarer lite mer med glimten i ögat! Jag bollar ofta idéer med andra, helt enkelt för att pröva mina egna åsikter och argument. Förhoppningsvis kan både jag och andra lära något av varandra.
    Som individ är jag just det – individ, och inte mycket mer. Det hade varit fint med ett politiskt partiprogram som var skräddarsytt efter alla mina åsikter jag kan tänkas ha i alla tänkbara frågor. Men det kommer aldrig att finnas. Man får offra lite för att få något av det man vill ha.
    Det jag brukar bli skeptisk inför är tvärsäkerhet, när individer eller partier utger sig för att veta allt som är värt att veta.

    Ödmjukhet är en bristvara, med säkerhet också hos mig själv. Men jag gillar idén om att försöka sätta sig i ”motståndarens” kläder, pröva andras argument
    genom att själv anta dem för en stund. Man kan lära sig mycket av det, framför allt mycket om hur begränsade vi är som varelser och hur ofullkomligt genomtänkta våra egna beslut och uppfattningar ofta är. Jag kostar gärna på mig att trampa i klaveret om det kan leda till något berikande i slutändan. Därför kommer jag aldrig att bli politiker!

    Jag vet inte hur jag får det att gå ihop, eller hur jag får det att ”tydligt framgå vad jag tycker”. Jag utgår nog ifrån, som de flesta, att folk ska fatta vad jag menar. Vill jag vara tvärsäker på att ingenting kan missförstås så skulle jag nog hellre skriva en tjock roman än några få rader på någons blogg. Mina små tankeframfall tycks dock ha varit provocerande, och det kanske är positivt nog?

    Mitt samhälle om fem år… Ja, samhälle hade ju varit trevligt förstås. Men jag tror inte att vi kan gå från särhälle till samhälle på endast fem år.
    Men om vi talar om snabba insatser för ett bättre Sverige så skulle jag vilja anföra följande (i oberoende ordningsföljd):
    1) Skolreformer som leder till ökad kunskap, disciplin och minskat våldsbeteende.
    2) Kraftigt höjda priser på onyttiga födoämnen och kraftigt sänkta priser på nyttiga födoämnen, parallellt med uppmuntran till vegetarism. Närodlat ska premieras. Hårda tag mot djurplågeri i alla dess former.
    3) Kraftig upprustning av sjukvård och äldreomsorg.
    4) Hårda tag mot alla former av kriminellt beteende, inklusive vandalisering och mobbing.
    5) Närdemokrati, där var och en har en rimlig chans att göra sin röst hörd och utöva inflytande på makthavare, lokalt, regionalt och nationellt. Mer folkomröstningar. Man ska inte behöva vara särskilt politiskt drillad för att kunna tas på allvar som samhällsmedborgare. EU kan förstås inte ingå inte i ett sådant scenario.
    6) Minskad bilism genom att all kommunaltrafik blir gratis. Minskad flygtrafik genom upprustning av tågnäten.
    7) Decentralisering. Förbud mot städer med mer än 50 000 invånare (detta är ett skämt, men med visst mått av allvar).
    8) Kraftfull folkbildning beträffande psykiska funktionshinder, sexuella minoriteter och sexualitet i allmänhet. Avskaffa sexköplagen och reformera lagar om sexuella åldersgränser. Erbjud möjligheter till sexuella tjänster riktade till funktionshindrade.
    9) Nedmontering av politisk korrekthet. Uppmuntra ovinklad, omörkad mediarapportering.
    10) Ansvarsfull invandrings- och integrationspolitik som utgår ifrån alla medborgares intressen.
    11) Avskaffa kungahuset, eller låt dem åtminstone försörja sig själva. Eller låt åtminstone varje svensk medborgare först ha en dräglig bostad och anständiga levnadsförhållanden innan vi ska bekosta svindyra handväskor och himmelssängar åt kungligheter.
    12) Deportera Bengt Westerberg och andra hycklare och pösmunkar till någon avlägsen öde ö :D

    Take it or leave it!

  5. 24 april 2010 12:03

    Det var ett långt program. Jag håller inte med om det mesta, men en del är vettigt. Vad jag var ute efter var dock ett svar på frågan – utifrån vad vi tidigare diskuterat. Möjligheten och rätten att vara anonym, motverka mobbning, bibehålla källskydd, eller liknande. I vilken riktning vill du att vi ska utvecklas?

    Ta din nionde punkt i beaktande. Om vi vill uppmuntra omörkad medierapportering – är övervakning av vem som säger vad verkligen rätt väg att gå?

  6. Mikael Sjödin permalink
    24 april 2010 12:56

    Jag tycker, som jag tidigare instämt med Gunnar, att det är sociala (och psykosociala) faktorer som många gånger behöver reformeras i samhället. Inte kommunikationsteknologier (oavsett om det handlar om papperslappar eller digital överföring).
    Många av mina 12 spontana punkter handlar om att hjälpa människor att må bättre tillsammans med varandra. Den som mår bra skulle aldrig komma på tanken att missbruka ett så utomordentligt bra verktyg som Internet eller telefoni. Vi har ett folkhälosproblem av stora mått när det gäller missanpassning, marginalisering, utstötning, rotlöshet, sociala och ekonomiska orättvisor, otillfredsställda bekräftelsebehov etc. Att hjälpa människor att fjärma sig än mer från varandra än de redan gör kan jag inte se som någon lösning på dessa grundproblem, även om anonymitetsprincipen förvisso fyller sin rättmätiga funktion i vissa sammanhang.

    Jag undrar därför vad Piratpartiet kan tänkas vilja göra åt dessa fundamentala mänskliga problem?

    Din fråga om min nionde punkt: vet vi inte redan vem som säger vad? Problemet är bara att de inte säger sanningen.

  7. 24 april 2010 13:15

    Källsnydd, kära du, källskydd. Antingen förstår du inte vad jag frågar efter, eller så undviker du bara att svara. Du kommer med ludd runtomkring frågeställningen (i den bästa av världar skulle inte anonymitet behövas men nu behövs den ibland) utan att konkret säga vad du faktiskt tycker. Jag får ställa en ännu mer specifik fråga, och hoppas att du svarar den här gången:

    Hur tycker du att möjligheten att vara anonym ska utvecklas i samhället? Ska den behållas, eller ska den motverkas.

  8. Mikael Sjödin permalink
    24 april 2010 14:07

    Källskydd, meddelarfrihet, tryckfrihetsordningen i stort, instämmer jag i.
    Möjligheterna till anonymitet som finns nu ska bibehållas och om möjligt utökas.

    Möjligheter till anonymitet i samhället omfattar dock mycket mer än tryckfrihetsordning. T.ex. är det löjligt att det ska behövas övervakningskameror i varenda gathörn och buss. Likväl är det förståeligt. Så länge man inget gör åt orsakerna till brottslighet är nog övervakning den mest effektiva åtgärden, dels i avskräckande syfte och dels för att kunna identifiera brottslingar. Men allt kan missbrukas.
    Numera ska man även kunna nakenskannas om man vill åka flygplan. God marknad för fluktare. Tanken om att operera in datachip i människor väcker förhoppningar hos många, och teknikutvecklarna jobbar förmodligen i skift för att hitta de ultimata lösningarna.

    Jag är inte säker på att vi ens hinner debattera färdigt innan vi är helt fångna. Men till sist kommer allt att braka ihop och vi får stå där med lång näsa och lära oss hur man överlever i naturen. Tills dess: beware the savage jaw.

  9. plastbaronen permalink
    24 april 2010 15:30

    Det här är en intressant och komplicerad fråga. Anonymitet kan underlätta för trakasserier, men också motsatsen, den kan skydda mot takasserier.
    Nya lagar som ska förhindra brott kan underlätta för andra typer av brott.

    Personligen lutar jag mer åt ”anti övervakning” än mer övervakning.

  10. Lönnis permalink
    24 april 2010 23:09

    Caspian, medan jag håller med dig om vissa saker du säger och inte håller med dig om andra saker vill jag för din skull råda dig att inte dra in prostitution i dina debatter. Du får tycka precis vad du vill om det ämnet, och med tanke på din bakgrund är det fullt förståeligt att du tycker som du gör, men om du vill att dina argument skall ha någon slagkraft så är det mycket ovist att dra in orelaterade ämnen där du har något kontroversiella åsikter. Annars riskerar du att dina läsare (som jag i och för sig inte har någon aning om vilka de är – förutom mig själv, förstås) tappar respekt för din blogg om de inte håller med dig om det synsättet.
    Jag menar bara att det kan vara bra att för säkerhets skull begränsa referering till orelaterade ämnen där du använder en subjektiv vinkel. Annars kan det vara kontraproduktivt när du försöker argumentera för dina åsikter.

  11. Lönnis permalink
    24 april 2010 23:12

    P.S. I övrigt tycker jag precis som Plastbaronen, vilket var det jag ville säga med att jag ibland håller med dig och ibland inte.
    Ursäkta min brist på egen drivkraft xD. Det är sent och jag är trött.

    Klockan på din blogg går förresten på vintertid…?

  12. Mikael Sjödin permalink
    24 april 2010 23:37

    Mycket av problemen i denna vår värld beror precis på detta: att språkrör för folket (ofta kallade politiker) inte törs ha några subjektiva åsikter.
    Fram för mer subjektiva, gärna kontroversiella åsikter; slut på mjäket och politisk korrekthet! Vem kan få respekt för en ledare som inte får ha några åsikter?

  13. 24 april 2010 23:49

    Lönnis,
    märk väl att jag inte går in på sakdiskussionen. Oavsett ståndpunkt, tror jag att alla kan instämma i att Isabella Lund, under tiden hon bloggade, gjorde mycket för att nyansera debatten; att Alex Limonovic nyanserar bilden av pedofiler med sina tankar.
    Att ta upp kontroversiella ämnen är mycket väl motiverat i detta fall, då det är kontroversiella ståndpunkter i den allmänna debatten, som kommer påverkas. Det är de nyanserande inläggen i den stora massan av politisk korrekthet som kommer påverkas. En person som förespråkar pedofilers rättigheter kommer snart, bildligt talat, lynchas utan möjligheten att hålla sig anonym. En prostituerad som skriver om sitt liv som prostituerad ur ett positivt perspektiv kommer utsättas för ett enormt stigma. Nazister kan gömma sig bakom en grupptillhörighet, och är inte kontroversiella på samma sätt, men även här kommer en del i samhällsdebatten, de kontroversiella åsikterna, försvinna till förmån för den goda samhällsmoralen om anonymitet förbjuds.

    Och även om man nog kan känna att det instinktivt vore lättare att ta bort dessa åsikter, måste man ställa sig frågan – hur vill vi att samhällsdebatten ska se ut? Ska alla åsikter få komma till tals, eller ska bara de allmänt accepterade åsikterna lyftas?

  14. Lönnis permalink
    25 april 2010 22:56

    Jag tycker att det är väldigt lustigt att du skriver att en prostituerad som skriver om sexindustrin ur ett positivt perspektiv kan bli stigmatiserad av detta. Detta menar alltså att du tror att det är ett mindre stigma att [vara prostituerad]?
    Prostituerade får gärna ha vilka åsikter de vill, och jag kommer inte att störa mig på dessa. Att bli irriterad över att en prostituerad gör just detta är som att bli irriterad över att en missbrukare fördrar lakritspipor före Marabou-choklad.

    Men för en person som har det så pass mycket bättre än en prostituerad att tycka att sexindustrin är någonting bra är inte att ha en åsikt i mängden om någon specifik och från andra ämnen isolerad fråga, utan det är att ignorera problemet som ligger bakom prostitution.
    Vi kan exempelvis (som en parallell) säga att det är inne att vara fattig, men det lär absolut inte göra livet lättare för A-laget.
    Du kan ha en vän som lever på bidrag och nudlar och tycker att han lever det goda livet; för att han har något svårt problem som gör att han inte kan sköta ett vanligt arbete, men att därifrån dra slutsatsen att fattigdom är bra kan vara rent skadligt ifall tillräckligt många tycker så.
    Förr såg man ned på prostituerade. Idag har vi kommit långt, och det anses vara fel att tycka att prostituerade är mindre värda än andra människor. Tycker man illa om de som säljer sin kropp så är man inte bara mycket dömande; man är också ganska korkad som inte förstår att dessa inte har mycket till val. Men nästa steg är självklart inte att påstå att prostitution är någonting som folk *borde* ägna sig åt.

    Alex Limonovic är en pedofil som arbetar på ett dagis. Hur bra verkar det, tycker du?
    Av alla jobb han kan välja i världen så vill han just arbeta med små barn som han känner sig sexuellt attraherad mot. Nej, det är inte en principsak för att visa att han inte skall förbjudas från att utföra något särskilt arbete. Det är hans liv och han har valt att leva det bland små barn. Det borde han inte få göra.

    Visst håller jag med dig om att en pedofil utan anonymitet hade lynchats. Men inte bildligt, som du säger, utan bokstavligt. Det händer idag, överallt i världen. Pedofiler lynchas, och det är hemskt.
    Problemet bakom detta är dock inte bristen på anonymitet, utan folkets inställning till pedofili. Pedofili är någonting man föds med; någonting man inte kan rå för. Det lär för de som lever med det vara ett tungt problem, som de inte ens kan tala om med någon utan att skämmas.
    Att leva i denna miljö är just det som driver många pedofiler till att begå sexuellt övergrepp mot barn. Mår du inte helt bra så blir du inte helt frisk, helt enkelt. Alltså är det mycket troligt att detta hat som finns mot pedofiler — brottslingar eller inte — orsakar mycket fler sexuella övergrep mot barn.
    Denna inställning hos folk är ett problem.

    Att å andra sidan tala om hur man tvättar barnrumpor på dagis och får en erektion är dock uppenbart kontraproduktivt. Inte gör det bara saken värre för oskyldiga pedofiler som inte vill identifiera sig med denna synvinkel på sexualiteten, utan det är också motbjudande. Jag tycker mycket synd om de barn som går på hans dagis.

    Alla (med rimliga undantag, förstås) kan gömma sig bakom grupper, inte bara nazister. Nazism existerar på grund av de stora partiernas skräck mot att möta frågan. Jag vet inte säkert varför det är så, men sannolikt är det till stor del på grund av politikernas inkompetens. Att hela vänsterblocket dessutom är rädda för att ta på sig nya frågor är nog också en bidragande faktor.
    Att säga att ingen anonymitet är lika med nazism och inga andra åsikter, och därmed även anta vice versa, finns det dock ingen grund till. Det får du ursäkta mig för att jag säger, men det tycker jag faktiskt är väldigt dumt. Detta är dessutom en väldigt simpel sätt att dra slutsatser på i dina mått, med vilket vi kommer till politisk korrekthet.

    Jag håller även med om att det ibland är ett problem med politisk korrekthet. Osäkra människor på väg att bli extremister kan lätt förvirras när andra extremister argumenterar för sin sak, medan de som tycker ”rätt” bara gömmer sig bakom politisk korrekthet. Det är inte att förklara varför ”rätt” är rätt, utan det är bara att anta ”rätt” och säga att det stämmer. Vad hjälper det för agade och oälskade tonårspojkar som börjar använda invandringen eller polisen som en syndabock för sitt eget lidande? Då har det självklart ingen effekt att visa en bild på en svart pojke på TV och säga ”Haile kommer från Eritrea. Han är lika smart och lika snäll som Johan, som kommer från Malmö och har svenska föräldrar.”
    Men om vi dock ser den politiska korrektheten som någonting felaktigt och ondskefullt så åker vi raka vägen tillbaka till sjuttiotalet och ropar ”fascist” och ”kommunist” i ansiktet på varandra.
    Jag förstår att du med din bakgrund kanske inte ser något problem med det, men min bakgrund säger annorlunda. Jag känner människor som i första, andra och/eller tredje hand fått lida av att det inte finns något filter på vad man kan tycka, och vad man är beredd att göra för ens åsikter.

    Självklart är yttrandefriheten dödsviktig (och jag tycker också som du — att den i dagsläget är hotad), men glöm inte att den inte är utan inskränkningar. Enligt dessa (i synnerhet avsnittet i brottsbalken om ”hets mot folkgrupp”) är exempelvis nazism en felaktig åsikt, eftersom den förbjuder folk från att uttala den åsikten. Dessa inskränkningar är viktiga. Vi kan se dem som en motsvarighet för politisk korrekthet i lagstiftning.
    Det vore mycket farligt att ta bort dessa inskränkningar. Minns därför att de finns där av en god anledning, och inte på grund av etikett och moral.
    Politisk korrekthet handlar inte om att tysta ned sanningen och upprätthålla viktoriansk etik, utan det är fråga om att man inte ska gå ut i TV-nyheterna och säga att ”kvinnor suger” på fullt allvar.
    Sedan måste jag hålla med om att det ibland går lite väl för långt, men glöm inte att det finns dumma människor i vårt samhälle också. :)
    Ett bra exempel är detta: Jag har någonting som kallas för Aspergers Syndrom. (Om jag inte har noll koll så borde du väl ha någonting liknande?) När mina lärare i grundskola och gymnasium har jämfört oss som har Asperger med de som inte har det, så talar de om den sistnämnda gruppen som de ”normala”. Notera att de då tar en dryg sekunds paus före och efter det att de säger ordet normala, samt att de extremt övertydligt gestikulerar citationstecken med deras händer samtidigt som de säger det. Detta är extremt irriterande, då det lätt får en att tappa tålamodet för att lyssna på dessa lärare som talar dubbelt så lång tid på sig för att tala när de använder dessa överflödiga pauser för att visa att de inte tycker att vi är sämre på något sätt.
    Samtidigt får man inte glömma att vissa av eleverna skulle ha kunnat bli väldigt ledsna och fått dåligt självförtroende om lärarna utelämnat dessa pauser och hand-citattecknen, eftersom de då inte förstått att lärarna inte tycker att vi på något sätt är onormala.

    Du ställer frågan om jag tycker att alla åsikter skall få komma till tals, eller bara de allmänt accepterade åsikterna.
    Som det ser ut nu så är xenofobi, som du talar mycket om, en accepterad åsikt i en tillräckligt stor utsträckning för att Sverigedemokraterna skall kunna få det antal röster som de får. Varför vänsterblocket dock inte vill ta upp det är inte för att det är kontroversiellt, utan för att de är dåliga politiker. Googla bara på ”islam”, så får du se att det inte sker någon som helst ”borttagning” av kontroversiella åsikter.

    Som svar på din fråga tycker jag att viktiga frågor skall lyftas fram. Det förs ingen debatt om något förslag för gratis glass och godis till lågstadieelever. Skulle en sådan debatt mot all förmodan föras så lär den ansvarige få sparken. Vi är bara mänskliga, och kan därför inte behandla *alla* ämnen och åsikter som kan tänkas dyka upp. Om man då för dumheter framför viktiga och kloka synpunkter på vårt samhälle så tycker jag att det är ett farligt sätt att föra politik på. Exempel är Asks gredelina kuvert. Är det en viktig fråga, tycker du?
    Vad kunde vi ha talat om istället?

    Nyhetstidningar som skyddar sina källor tar ett ansvar när de gör detta. En informant på ett företag talar om dess olagliga verksamheter, inte om hur ful han tycker att Mona Sahlins näsa ser ut. Internet, å andra sidan, är elektroniskt och automatiserat. Därför är det mycket sällan som detta ansvar tas på stort allvar.
    Men jag håller med om att alla har rätt till anonymitet på internet, eftersom det enda alternativet i det fallet är övervakning, vilket inte är jämförbart.
    Så anonymitet under ansvar, får det helt enkelt vara. Du vet hur det såg ut på Deathgames forum…

    Och om du bara visste hur ofta jag får samtal från ”Dolt nummer” mitt i natten från någon som vill säga att han (ja, det är oftast unga män) ska köra upp en kiwi i mitt anus, eller någonting liknande. ”Hundra poäng!”
    Väldigt lustiga tror de att de är.

    Så för att dra en slutsats håller jag absolut inte med dig om att dina exempel om den ”fantastiska sexindustrin” och ”coola pedofiler” tillför någonting till din tes, utan snarare agerar för att motbevisa den.

    Och jag håller inte alls med dig om att de nyanserar någonting. Ordet ”nyanserat” är väldigt, väldigt subjektivt.
    Någon kan säga ”lol, tyskar är fula”, till vilket någon svarar att ”genetiken hos mänskliga individer av tysk påbrå varierar lika mycket som hos individer av svensk påbrå. Det kan alltså inte vara helt korrekt att påstå att alla tyskar är fula.” I det fallet är det uppenbart att den senare åsikten är mer nyanserad, men vi kan även dra ett exempel där någon säger att ”nazism är fel.” Till detta kan man svara någonting godtyckligt i längden av en roman som låter bra, men det gör inte att det är mer nyanserat och mer rätt.

    Vi lever i ett postmodernt samhälle. Vi vet att de som talar högst och talar bäst får rätt. Vi vet att det absolut inte betyder att de *har* rätt.

    Att vinkla ett ämne betyder inte att ge det mer djup och att dra logiska slutsatser av sanna fakta. Det betyder raka motsatsen. Vem som helst som har läst samhällskunskap på gymnasial nivå (vilket är ett kärnämne) vet att ordet ‘vinkla’ är mycket negativt, precis som ordets innebörd.

    Och jag håller inte alls med dig bara för att du har läst boken ”Porr, horor och feminister”.

  15. Lönnis permalink
    25 april 2010 23:04

    Whoops… Episkt svar… Ursäkta!
    Det blir så ibland… Hoppas att du orkar läsa det.

    Jag har många jättegoda vänner som jag knappt kommer överens om i någon politisk fråga, och jag vill absolut inte tvinga på dig mina åsikter.

    Det jag vill säga är bara att jag tycker att det är mycket synd, eftersom du skriver mycket klokt som jag starkt håller med om, att du går in på orelaterade och kontroversiella ämnen för att argumentera för din sak, eftersom detta gör att du kan få mindre rätt.
    Hade jag inte haft någon aning, och hade jag inte redan hållit med dig, så kanske jag hade tyckt mindre om den åsikten som du vill föra med detta inlägg, på grund av att du drar in prostitution och pedofili, vilket jag inte håller med dig om.

    Och det vore ju synd, när du så väl framför dessa synpunkter som jag tycker att du har mycket rätt i.

    Det är lite som att baka en fantastiskt god kaka, men sedan lägga jordnötter i den. Tänk på hur många som inte kan uppskatta den då. :)

  16. Mikael Sjödin permalink
    25 april 2010 23:11

    Det beror ju faktiskt bara på om jordnötterna är saltade eller osaltade!
    Man ska kunna diskutera och ventilera precis allting, och om det görs på ett smakfullt sätt – vad är problemet?

  17. 26 april 2010 09:02

    Som jag säger – jag går i detta inlägg inte in på huruvida man ska lyncha pedofiler eller inte, huruvida en pedofil ska få jobba med barn eller inte, och ej heller huruvida det är bra eller inte att vara prostituerad.

    För vissa personer är dock stigmat de utsätts från utifrån större än det som kommer av att faktiskt vara prostituerade. I princip all debatt i Sverige handlar om hur man ska skydda och hjälpa de prostituerade, vilket gör att en blogg som handlar om att det faktiskt inte måste vara negativt är ett fantastiskt komplement till debatten – oavsett var man står i frågan.

    Alex Limonovic är ytterligare ett exempel på någonting liknande. Han beskriver öppet och ärligt hur han upplever vardagen i att jobba på ett dagis. Baserat på hans texter, sköter han sitt jobb utan några som helst negativa konsekvenser för någon, och uppskattas av barnen. Han begår inga sexuella övergrepp mot någon, och får heller inga erektioner när han byter blöjor på barnen. Man kan ha olika åsikter om huruvida han borde få jobba med barn, men här är det tydligare än i något annat fall, att en nyansering behövs. En blogg som visar att pedofiler inte är odjur behövs.

    Att ta bort möjligheten till anonymisering skulle också ta bort möjligheten för dessa bloggar att existera, vilket skulle minska mångfalden och mångfacetteringen i samhällsdebatten. Det vore djupt olyckligt.

    Jag tänker inte bemöta alla dina poänger, men jag har förklarat varför jag fortfarande tycker att dessa exempel är bra att ta upp. Avslutningsvis vill jag definiera vad ajg menar med en nyanserad debatt. Min bild är att det är en debatt som har många sidor. En extremt polariserad debatt är onyanserad, liksom en debatt utan egentligt motstånd. Som exempel på detta vill jag ta dels Sverigedemokraternas politik – där det finns två tydliga sidor med starkt motstånd mot varandra, men ofta utan djupare analys och förståelse för andra sidans argument –, och dels pedofildebatten – där det idag i huvudsak finns en riktlinje: pedofiler ska bort!

    En nyanserad debatt uppnås inte genom att säga att nazism är fel eller rätt. En nyanserad debatt förs inte heller om alla tycker att nazism är fel, utom några enstaka personer som skriker att nazism är rätt utan argument. Däremot kan en saklig argumentation för en nationalsocialistisk politik, ge ytterligare djup och nyansering i just den debatten. Som du också konstaterar är inte alla debatter nödvändiga att ge sig in i, men i de fall en debatt faktiskt förs, ska alla sidor få komma till tals.

    Även de som tycker att prostitution är bra. Även de som anser att pedofiler inte är farliga.

    Det är dessa som försvinner om anonymitet tas bort, vilket är grunden för min argumentation i detta blogginlägg.

  18. 05 mars 2014 06:36

    Hello there, I believe your website may be having internet browser compatibility issues. Whenever I take a look at your website in Safari, it looks fine but when opening in Internet Explorer, it’s got some overlapping issues. I just wanted to give you a quick heads up! Aside from that, excellent website!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: